Idag har vi varit hemma, inte ens gått utanför dörren. Ja nu är vi inne i en sån härlig trotsperiod som man helst bara vill se slutet på. Igår pratade jag och Per igenom hur vi ska försöka bemöta Tindra. Att vi inte kan hålla på och säga till henne hela tiden utan försöka stötta henne istället, eftersom detta förmodligen är jättejobbigt för henne med.
Jo detta är lättare sagt en gjort. Tänker inte gå in på några detaljer. Men när vi hade ätit middag och jag haft sådär 10 timmar själv med barnen sa Per till mig att åka ner på center syd och inte komma hem förrän tidigast kl 20. Snacka om att man känner varandra väl, detta var precis vad jag behövde. Så nu har jag kommit hem med nya krafter och fina tulpaner som jag köpt och satt i köket.
1 kommentar:
Hej
Verkar jobbigt, men som sagt, det är nog lika tufft för Tindra. Hon vill ju bara bli självständig, egentligen.
Vad goa de är tillsammans, ska bli kul att träffa er i påsk!
Skicka en kommentar